Dubbla Nobelpriser till Google väcker debatt

Publicerad 24 oktober 2024, senast uppdaterad 2024-10-24

“Äntligen!” ropade du kanske när vinnaren av årets Nobelpris i litteratur tillkännagavs. Men nu är det inte det vi ska prata om – för den hetaste Nobel-snackisen i år handlar om techbolagens växande inflytande över forskningens framsteg.

Häromveckan var det dags för tillkännagivandet av årets Nobelpristagare, spänningen lika olidlig som vanligt. Till ingens förvåning hade artificiell intelligens lyckats nästla sig in även här och hela två av fem Nobelpriser gick i år till AI-relaterade upptäckter.

Först tillkännagavs att fysikpriset skulle gå till John Hopfield, professor emeritus i fysik, tillsammans med den så kallade “AI-gudfadern” och tidigare Google-toppen Geoffrey Hinton för de artificiella neuronnätverk som ligger till grund för dagens maskininlärning. En dag senare kom nyheten att kemipriset skulle delas mellan David Baker, professor i biokemi, och Demis Hassabis & John Jumper, båda anställda på Google DeepMind, för AI-modellen AlphaFold2 och upptäckter om hur man både kan förutspå och skapa nya proteinstrukturer.

Behövs techbolagen för att driva forskningen framåt?

Beslutet att tilldela Nobelpriset i kemi och fysik till forskare med nära kopplingar till Google har väckt liv i en debatt om vetenskapens framtid och de stora techbolagens roll i den. Perspektiven är många. Flera kritiker har till exempel ifrågasatt om Hintons bidrag till forskningen – hur fenomenalt det än är – verkligen kan klassas som fysik. Istället menar man att det här är ett kreativt, kanske till och med lite krystat, sätt för Nobelkommitén att hoppa på AI-tåget.

Ytterligare kritik handlar om den ojämna spelplan som uppstår när techjättar som Google kan tillhandahålla resurser som den traditionella akademin bara kan drömma om. Google är ett av få företag i världen som har tillgång till både de enorma datamängder som krävs och superdatorer med tillräcklig beräkningskraft för att genomföra den här typen av projekt, samtidigt som de har pengar nog för att finansiera det. Kritikerna oroar sig för att det här ska leda till att topptalanger söker sig till de stora techbolagen snarare än till universiteten, och att det i sin tur kommer att innebära att framtidens forskning styrs mer av kommersiella intressen än av vetenskapligt driv och nyfikenhet.

Kunskapsdelning eller intäktsgenerering

En annan fråga som uppstår är vem som äger rättigheterna till den nyvunna kunskapen och vad de väljer att göra med den. När big tech står för en allt större del av forskningen oroar sig vissa för hur det i längden kommer att påverka tillgången till och utvecklingen av de vetenskapliga resultaten.

Google DeepMind har gjort AlphaFold 2 fritt tillgängligt för allmänheten, och i dagsläget har AI-modellen använts av över två miljoner människor världen över. Men är den här generositeten och öppenheten något vi alltid kan förvänta oss av privata företag som i första hand drivs med syftet att generera intäkter?

Nästa steg: Nobelpris till artificiell intelligens?

Debatten sträcker sig också till själva Nobelprisets relevans och framtid. Kemister menar att det Hassabis och Jumper gjort med AlphaFold2 är något man inte trodde skulle vara möjligt på flera decennier. Men i takt med att AI får en alltmer framträdande roll inom forskningen är det också vissa som ifrågasätter hur upptäckter som helt eller delvis möjliggjorts av artificiell intelligens ska värderas. Kanske går Nobelpriset om några år direkt till en AI för banbrytande upptäckter vi människor inte ens kunnat föreställa oss?

Det har kallats för ett paradigmskifte att vi nu gått in i en era där ett av världens mest prestigefyllda priser går till forskare anställda inom den privata sektorn. Ur ett marknadsföringsperspektiv får man anta att Google är glada över lite positiv uppmärksamhet, inte minst med tanke på de potentiella konsekvenserna av att en domstol i USA nyligen slog fast att Google är ett monopol. Oavsett vad man tycker om det är det svårt att argumentera emot att det är vinsterna från Google Ads och denna monopolställning som gjort det möjligt för Google att springa om den traditionella akademin vad gäller forskning om och med hjälp av AI.

Vad tycker du: är det problematiskt att anställda vid ett privatägt techbolag belönas med Nobelpris? Eller är det bara positivt att privata bolag driver forskningen framåt och skyndar på utvecklingen? Kommentera gärna nedan!