Nätstädning – att rensa varumärkessökningen
Publicerad 28 april 2010, senast uppdaterad 2024-11-28
Nätstädning kallar man ibland arbetet med att rensa ett sökresultat från obehagliga sökträffar. Om ditt företag till exempel varit inblandad i någon av senare tids bonus-skandaler så vill du kanske inte att sökresultatet ska vara fullt av artiklar om det. Det samma kan gälla t ex politiker och politiska partier så här inför valet. Hur går det då till rent praktiskt med nätstädning?
Till att börja med lite bakgrund, en viktig ingrediens i nätstädningen (när det handlar om lite tuffare motståndare) är att det gäller att förstå brandjacking. Du behöver förstå varför och hur de här artiklarna, siterna eller vad det nu är har dykt upp i sökresultatet. Många gånger kan det när det gäller större varumärken vara så att det finns konkurrenter som vill snylta lite på varumärket genom att sno åt sig besökarna till sin egen site, då behöver man jobba med en strategi. Andra gånger kan det helt enkelt vara missnöjda kunder som råkade äga en blogg och i speciella fall nyhetsartiklar som skrivits där företaget framstått i något sämre dager och då kan du arbeta på ett annat sätt.
Beroende på vilken SEO som gjorts för de ofördelaktiga resultaten så kan du behöva investera olika mycket tid eller pengar. Om det bara rör sig om någon bloggare som skrivit något i förbifarten kan det räcka med våra 9 steg till att rädda varumärket. Om de inte räcker eller om det faktiskt är konkurrenter eller andra starkare aktörer som snyltar på ditt varumärke är det bästa nog att ta kontakt med en kommunikations- eller sökmotorkonsult.
8 kommentarer på "Nätstädning – att rensa varumärkessökningen"
Kommentarsfältet är stängt.
Hejsan! Jag har en fråga kring detta.
Hur långt får man egentligen gå på en hemsida/blogg och skriva ”skit” om ett företag?
Eller är det mer en moralisk fråga?
En site jag tänker på är t ex nordeasanningen.se.
Om företag? Du får så vitt jag vet skriva vad som helst, man kan inte förtala ett företag, det gäller privatpersoner. Å andra sidan tror jag att man inte får göra vad som helst om det är fråga om ett konkurrerande företag. Lita inte helt på mig däremot, jag är sökmotoroptimerare inte jurist.
Yttrandefriheten finns ju i Sverige så man får nog skriva en del. Annars hade väl inte detta inlägget varit så aktuellt. På internet skrivs ju en del skit och det är nog man själv som får avgöra var gränsen går.
Men tack för svaret. Det är jag som alltid börjar tänka på andra saker. 🙂
Om det är konkurrerande företag man smutskastar kan det vara brott mot marknadsföringslagen http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080486.HTM 18 §.
Webbplatsen angående nordea, där beror det på vilken som ligger bakom sidan. Är det en annan bank så då lär det vara ett brott. Nu vet väl de flesta att det är en person som i det här fallet är att anse som en privatperson som ligger bakom.
Rör det sig om utländska företag kan det vara lite annorlunda. Bara där att titta på turerna omkring filmen om Dole. Fast där hade en process avgjorts i USA och reglerna där är väl helt annorlunda.
Och visst är det som du säger Magnus ibland är det lätt att nätstäda i andra fall kan det vara betydligt mer arbetsamt.
Jag tror som Urban att marknadsföringslagen är tillämpbar i de fall då ett annat företag försöker dra fördelar av att själva nedvärdera en konkurrerande verksamhet. Den är är, vad många helt verkar sakna kunskap om, tydlig med att man inte får åka snålskjuts på någon annans varumärke. Detta är även tillämpligt vid t e x ”Brand-jacking”
Blev faktiskt lite förvånad över listan med Sveriges bästa respektive sämsta webbyrå på denna bloggen som drivs av ett företag som själva marknadsför sig som just webbyrå, Pineberry. Några negativa reaktioner hos de konkurrenter som omnämndes ”negativt”? Visserligen gjordes ingen värdering av det egna företaget, men lek med tanken att t e x Volvo presenterade en lista över de bästa respektive sämsta bilarna enligt en egenutvecklad mätmetod:-). Såg dessutom, efter en närmare granskning, att några av de granskade webbplatserna var på engelska och att sökordet de värderades efter var ”webbyrå”. Skillnad vore om det vore en objektiv undersökning där mätmetoden beskrevs ingående och att resultatet presenterades med hänsyn till mätmetoden och inte genom subjektiva värderingsuttryck som bästa och sämsta. Tyvärr riskeras trovärdigheten och det är synd då själva tanken var god. Det finns en mängd företag som tar alldeles för bra betalt för undermåliga webbpplatser. Det är bara bra om företag, möjliga seokunder, lär sig att värdera sökmotoroptimering som tjänst. Jag följer sökmotorkonsuls blogg och tycker dessutom den är bra så jag hoppas att ni inte tar illa vid er av mina synpunkter.
Jag tycker nog att mätmetoden redovisas, jag har ju dessutom bloggat om verktyget så pass mycket att folk börjar tröttna på det. Sen har vi faktiskt inte marknadsfört oss som webbyrå förrän en klar stund efter att testet gjordes, en av anledningarna var att vi märkte hur illa det faktiskt såg ut.
Att företag presenterar tester är ju heller inte särskilt ovanligt och används ju väldigt flitigt för att marknadsföra nya produkter. Vi valde att inte ta med oss själva av många anledningar, dels för att vi då inte såg oss som webbyrå men också för att det skulle vara lätt för oss att se till att siten levde upp till kraven i förväg.
Jag som skrivit artikeln driver ju dessutom inte webbyrå, jag arbetar med SEO och endast SEO.
När det sen gäller brandjacking som görs av konkurrerande företag finns det i princip ingen anledning att ranka med en negativ artikel, om man har förmågan att ta positioner är det ju bättre att göra det med ett konkurrerande erbjudande. Det finns definitivt ingen lagstiftning mot att erbjuda något bättre än konkurrenterna (eller jämföra sin produkt med dem för den delen).
Om man nu läser marknadsföringslagen 18 § så kan man mycket väl jämföra sina tjänster/produkter mot ett annat företag.
Jag drar hela texten där
– 18 § En näringsidkare får i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelsen
1. inte är vilseledande,
2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,
3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,
4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, firmor eller andra kännetecken,
5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken,
6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,
7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, firma eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och
8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller firma. –
Det här ser vi ständigt när exempelvis telebolag framhåller att de har bättre täckning, lägre priser etc än sina konkurrenter. Och det finns det inga problem med.
Nu har jag som i grunden är säljare en liten annan syn på hur man skall hantera konkurrenter. Men, jag skall utveckla det lite längre fram då det gäller samtalet man för med kunden. Puh, mycket jag måste skriva om på min egen blogg inser jag nu 🙂
Vore intressant och följa upp och se om det finns några tillämpningar av lagen för fall där Internetmarknadsföring/SEO ansetts ha stridit mot lagen. Men det är väl inget företag som vågar riskera en tvist mot företag som är starka inom sociala medier och/eller SEO av rädsla för att misskrediteras ännu mer:-))) Det knöliga med juridik är ju att man kan tolka lagtexter hur som helst och ändå är det tillämpningarna som avgör lagens betydelse. Hur som helst är det intressant och det var därför jag begav mig in i tråden.